I onsdags passade jag och mamma på att besöka Gjuteri- och emaljmuseet i Kallinge när hon hämtat mig på flygplatsen. Gjuteri i alla ära men det var såklart främst Kockums emaljverks historia vi var nyfikna på.
Produktionen av emaljkärl i Ronneby startade 1892 och från början tillverkades mest kärl till sjukhus men sedan blev det även populärt med emaljerat husgeråd. En stor del av det som tillverkade exporterades till Sydamerika, Afrika och Asien. Kärlen tillverkades i s. k. granitemalj men även den vita med blå kant förekom tidigt.
Försäljningen ökade under 30-talet och från 1935 dominerade försäljningen inom landet över exporten. Då lanserades den cremefärgade emaljen med grön kantrand. Men efter 1951 minskade efterfrågan, plasten tog över alltmer. I ett försök att vända utvecklingen anlitade man för första gången professionella formgivare och Sigurd Persson och Arne Erkers satte sin prägel på 1950- och 60-talets produktion.
Trots en tillfällig uppgång 1963-66 så kom aldrig försäljningen igång igen och produktionen av de emaljerade kärlen upphörde i början av 70-talet.
Självklart hade även gjuteridelen av museet en del fint att bjuda på, min favorit är den här lilla (helt fungerande!) barnspisen med tillhörande kärl som tillverkades i början av 1900-talet. Praktiskt att de små fick lära sig att laga riktig mat, men kanske inte så säkert...
Ett tips är att i Kallinge ligger även något som heter Modelladan där man kan titta på modeller ur en del av Kockums tillverkning. Den öppnas endast efter förbokning och tyvärr var det ingen som kunde komma dit och öppna under dagarna jag var nere och hälsade på, men då har man något att se fram emot till nästa gång...
En personlig favorit ur Kockums sortiment är de trekantiga Erker-skålarna. I katalog nr 69 finns en beskrivning av de olika färgerna och storlekarna. Jag har tyvärr ingen större samling själv men bjuder på ett par bilder på de skålar som mamma har hemma hos sig. Den med rosmotiv och den större med det psykedeliska mönstret är skålar som aldrig kommit i tillverkning men jag har fått lära mig att de anställda på kockums emaljverk fick dekorera skålar efter egna idéer som presenter till nära och kära. Kul kuriosa!
Oj vad fint, de där Erkerskålarna måste jag börja hålla utkik efter.
SvaraRaderaEmalj är kul. Jag älskar de färgglada kaffepannorna, vad man nu ska ha dem till?!!
SvaraRaderaMycket fint! Emaljkoppen med katten var himla söt.
SvaraRaderaSkoj att se allt detta fina. Ulrika på Leta retro: Det bästa o godaste kaffet är ju kokkaffet i en emaljkanna ;-)
SvaraRaderavilken fin kockums-kavalkad! jag har några ljusblå föremål med mörkare blå kant. och en erkers-skål, den minsta.
SvaraRaderaSå fint du har lagt upp allt detta. Så mycket jag har när jag ser mig omkring. Härlig semester att få gå runt på hemma plan.
SvaraRaderaMycker fint har kommit därifrån, man känner ju igen en hel del på bilderna! Favoriten är Arne Erkers skålar, jag har ju flera såna i olika storlekar!
SvaraRaderaMycket intressant inlägg! Har läst och njutit av dina fina bilder - tack!
SvaraRaderaMan fattar inte hur mycket det egentligen finns! Jag älskar kockumsgrytorna, det är mina favoriter i grytskåpet. Målet är att kunna byta ut alla till såna sen när köket är färdigrenoverat, de kan ju tydligen användas på indktionshällarna! :D
SvaraRaderaErkerskålarna är mina absoluta favoriter, jag minns att jag älskade de redan som liten i mormors kök! :)
Köpte mig en Erkerskål idag, en liten lila.
SvaraRaderaJag har köpt några gamla emaljerade hushållskärl. Jag skulle vilja veta hur en lagar trasig emalj. I principen är det bara att smälta normalt glas på rent underlag, men om det skal kunna tåla ändring av temperatur, bör det nog vara ett mjukt lag i mellan. Var kan jag köpa detta?
SvaraRadera